När solen går upp

På nåt vis längtar jag till just det där ögonblicket. Det är en märklig känsla som sprider sig i kroppen när jag tänker på just då. Jag är kanske 30 när det här händer så det borde inte vara så länge kvar. Skulle kunna vara i sommar faktiskt. Jag har varit på en fest hos en kompis och är på hemväg mitt i natten. Det är sommar och asfalten är fuktig och det långa gräset längs vägen är blött av dagg. Jag har druckit en del, men på festens senare del så blev det mest att bara sitta uppe och prata, kanske tittade vi på film, jag vet inte. Det är inte det viktiga. Det viktiga är känslan av just nuet i situationen. Jag går längs asfalten och mina skor blir ibland lite blöta av gräset och leran i vägrenen. Jag drar vänstra handen genom det höga gräset och den blir våt av daggen. Solen har dykt upp och börjar precis värma min kropp. Jag är på väg hem

Du borde också prova.