It´s my birthday, we're gonna party like...

Fyllde år igår. Det gör jag varje år vid den här tiden. Inte riktigt förra året iofs. I år hade jag gett mig den på att ha en fest iaf. En fest med fri sprit och mat och allt annat som gör fester kul. Tyvärr är min bekantskapskrets ganska spridd över landet och festen blev något begränsad till 14-15 personer (ibland var någon utan stol). Jag fick varken hångla eller ligga men utsikterna till detta var ändå väldigt begränsade (karma?). Festens höjdpunkt var när jag antingen skulle få stryk för att ha legat med någons lillasyster eller gå ut på Karls Källa. Vi gick ut och det var stängt så då gick jag hem. Detta var alltså tisdag.

På onsdag så fyllde jag år. Mubbe skickade ett SMS en minut för sent 02.27 när det skulle varit 02.26. Men han skrev i meddelandet att klockan var 02.26 så han är förlåten. Själv var jag fullt övertygad att det var 02.36 så jag var ju ändå lurad. Senare på dagen när jag vaknat sett i kors somnat om vaknat igen, mått dåligt stigit upp och ringt folk för bakispizza så hade vi ett givande samtal. Såna där samtal man hade som halvliten i tonåren. När alla håller med och allt flyter på, man kommer till slutsatser och på ett halvskojigt sätt, bestämmer saker. Till skillnad från tonåren då samtalen handlade om godis, cyklar, pengar, dataspel, rollspel och fritidsaktiviteter så handlade vårt tonårsvuxna samtal om Nyliberalistisk syn på genkonservatism. Ett ganska hemskt ämne som vi tog till hjärtat och spädde på tills vi alla var nöjda. Vi utsåg en manifestat, en ordförande, en förbundsekreterare och ett språkrör. När jag senare började diskutera uniformer så tog det hela slut.

På kvällen så dök familjen upp och fikade och pappa ringde sitt årliga samtal där vi dyrt och heligt lovar att hälsa på varandra snart. Lillebror ringde från jobbet och allt som allt så var det en underbar fyllaår dag. Nästantrettio.